Hej!



Idag har tydligen alla Sveriges 9or gjort nationella provet. Stackare, säger jag bara.
Jag kommer i håg när jag gick i 9an för.. 7-8 år sedan blir det nu tror jag.. Iaf så hade jag skrivit nationellt prov i svenska, min lärare hade rättat den och kallade in mig på hennes rum.

Jag (Tänker): Helvete nu har jag missuppfattat hela uppgiften och gjort allting helt fel! fanfanfan!
Svenskläraren: Alltså Susanne, jag måste säga att jag är förvånad.
Jag: Jaha?
Svenskläraren: Du brukar ju skriva.. Ja, hur ska man säga? Lite.. "Fjantigt" eller "barnsliga" uppsatser, du brukar ju inte ta något så seriöst direkt. Rätta mig om jag har fel?
Jag: Ja nej, så är det.
Svenskläraren: Därför blir jag så förvånad över att du äntligen har skrivit en historia som är helt utan humoristiska inslag! Jag som har bett dig göra det så många gånger!
Jag: Ja..ha?
Svenskläraren: Hade inte jag varit i klassrummet då du skrev hade jag aldrig trott att det var du som faktiskt hade skrivit det här.
Jag (Känner hur körd jag är i Svenska. IG here I come.): Okej..?
Svenskläraren: Susanne, helt ärligt så är det här MVG-material och du brukar normalt ligga och svaja på G-nivån.
Jag (Tänker "mitt första MVG?"): Oj.
Svenskläraren: Mmm, och eftersom jag tydligen missbedömt dig under hela året och "bara" gett dig Godkänt som betyg i Svenska, så förstår du väl att jag inte kan ge dig ett MVG i betyg nu?
Jag: Nej? Varför?
Svenskläraren: Jomen man kan inte hoppa från ett G till ett MVG bara bedömt på ett prov, även fast det är MVG på uppsatsen. Jag kan bara ge dig Godkänt som betyg iallafall.



Sådär har alltid mitt liv sett ut, halkat på mållinjen.
Men till alla 9or där ute: Jag må ha varit sämst i klassen i skolan, men idag är jag en av få från klassen som faktiskt läser vidare, dessutom till lärare. Allting går om man bara vill!