du kunde ha frågat?
Igårkväll vid 23 ringde jag min gamla klasskompis från gymnasiet, Anna. Vi pratade 5 timmar i sträck och Anna berättade bl.a en grej som hade hänt henne.
Vi gick gymnasiet på ett väldigt litet ställe, Vilhelmina, där "alla känner alla". Anna, som numera bor i Uppsala, berättade att hon hade gått in på arbetsförmedlingen där & känt igen en kille som gick både högstadiet & gymnasiet samtidigt som henne. Hon hade gått fram till honom.
Anna: Men tjaaaa! Får jag sitta här?
Han: Heeej, Ja, visst får du det!
Anna: Hur är läget?
Han: Jo det är bra? Själv då?
Anna: Jo, brabra. Vad gör du nu för tiden?
Ja, ni förstår konversationen, den fortsatte sådär ett tag tills Anna reste sig och skulle gå.
Anna: Men du, vi hörs och syns!
Han: Men.. Alltså.. Du påminner så jäkulskt mycket om en tjej där jag kommer i från!
Anna: Öhh?
Han: Ni är jättelika!
Anna: ... Det ÄR jag! Anna heter jag! Hejdå!
Anna har håret ner till röven och ser precis likadan ut nu som när hon gick gymnasiet. Hur tragisk var inte han som satt & pratade med en "främling" hur länge som helst utan att ens fråga vem fan det var? Haha
Anna & hennes hår 2009
Anna & hennes hår 2006 (det år vi tog studenten)
Osedvanigt trögtänkt?
SV: Har kollat på hennes sida nu! Hon tatuerar ju riktigt bra..! Jag bor i Örebro.. är ju inte allt för långt bort.. Vet du något om vad hon tar för att göra tatueringar? :)
Har hon tatuerat dig? :)
Hahahahaha!
Sv: Jahaa, den gamla räven. trodde ni ungdomar hade kommit på nåt nytt.
Jag vill ha Annas hår!!
HAHA, jag skulle vilja veta vilken sopan var som inte kände igen henne :D
HAHA, svårt att känna igen Anna liksom. ;)
haha anna & hennes hår..ja det är vi två mot resten av världen. Jag och min partner in crime håret.
Anywaaay...vem fan pussar jag!? =/
sv anna: Daniel pussar du på. Men jag antog att Daniel inte ville vara med i min blogg bara sådär, så jag censurerade honom lite;)
